Första fjällvandringen!
Optimistiska och med på tok för tunga ryggsäckar sätter sig jag och Samuel på tåget norrut mot abisko. Det här ska bli spännande, att få vandra runt i några av de nordligaste fjällen i Sverige. Väl framme i Abisko börjar äventyret när vi hoppar av vid fel tågstation, Abisko östra istället för Abisko turist som ligger någon kilometer västerut och är utgångspunkt för Kungsleden.
Vädret bjuder på regn, men med regnkläder och skydd över ryggsäckarna ger vi oss av på stigen som vi tror ska ansluta till Kungsleden. Vilket den naturligtvis inte gör, men när vi kommit till en skoterled tror vi att det är rätt och vi knallar på tills vi kommer till en jåkk. Letar efter något bra vadställe men eftersom det börjar bli mörkt slår vi läger. Morgonen efter konstaterar vi att det är fel led och börjar gå på en stig i riktining österut mot Abisko, och hittar efter en stund den berömda leden.
Ryggsäckarna känns lite tunga men efter att ha kommit till Abiskojaure och käkat lunch tycker vi att en till dagsetapp skall hinnas med. Det blir dock avsevärt mycket tyngre än vi räknat med och på kvällen när vi kommit fram till Alesjaure är vi verkligen slutkörda. Regnet håller i sig och våra bomullskläder är genomblöta och vill inte torka. Räddningen blir att morgonen efter ta in en stund i Alesjaurestugorna och hänga kläderna i det gasoluppvärmda torkrummet. Två dagar senare och med hyggliga skavsår kommer vi till Kebnekaise fjällstation.
Vilar upp oss en dag och bestämmer att ett toppförsök på Kebnekaiske vore en bra idé. Samuel vänder dock efter en bit och jag får fortsätta själv. Vädret ser bra ut men en bit före toppstugan tränger dimma in och sikten begränsas radikalt. Det blåser upp och väl framme i toppstugan virar jag in mig i några gamla filtar för att hålla värmen och bestämma vad jag ska göra härnäst. Något toppförsök är det inte tal om men ska jag försöka hitta ner trots det dåliga vädret eller ska jag övernatta? Väljer att avvakta någon timme för att se hur vädret utvecklar sig men den täta dimman och hårda blåsten håller i sig. Bestämmer mig ändå för att försöka hitta ner vilket långt ifrån blir en lätt uppgift. Ledmarkeringen består av färgklickar här och var och några stenar som är lagda på varandra. Efter att antal mindre roliga irrfärder kommer jag ner i kitteldalen där leden blir avsevärt enklare att följa, och en stund innan det blir mörkt är jag tillbaks till tältet vid fjällstationen. Nästa dag går vi till Nikkaluokta där det går bussar till Kiruna, varifrån man tar tåget tillbaks till Umeå. Trötta och med många erfarenheter rikare anländer vi där och därmed är den första fjällvandringen avslutad!

Jokken vid Abisko

Efter att ha ätit lunch i Abiskojaure känner vi oss redo att fortsätta till Alesjaure

Bro över Guobrijohka, mellan Sälka och Singi