1544 upptacktes mojligheterna till silverutgjutning ur berget/kullen man nu kallar Cerro Rico och redan aret efter var staden Potosí uppford vid foten av den 4800 moh hoga skapelsen.
Direkt nar staden var upprattad borjade man grava, och det forsta silvret skickades till Spanien. 1672 daremot borjade man "mynta stalar" av silvret, vid den tiden var det inte sa mycket form o design som raknades, utan istallet hur mycket myntet vagde. Det var en ratt stor procedur att fixa pengarna, forst skulle silvret plattas till och det gjordes genom en stor konstruktion bestande av fyra stora kugghjulsdrivna pressar som drevs av lika manga hastar som gick runt runt, runt en lodrat axel. Sen ska mynten stamplas, vilket i borjan gjordes for hand med hammare och "stampel".
Samtidigt som mynteriet byggdes expanderade hela staden, och populationen okade till nastan 200 000. Med andra ord en av Latinamerikas och varldens storre stader.
I BORJAN av 1800-talet hande det dock grejer, folk protesterade for sitt oberoende vilket resulterade i att spanjorerna flyttade rikedomarna till Spanien eller nagon annan av deras domaner. Till foljd av det sjonk innvanarantalet till 10 000.
Sjalvstandigheten kom 1825.
29/12 besokte vi mynteriet som helt klart var vart sina 20 bolivianos i intrade. Otroligt valbevarat, muséet hade mangder med utrustning for mynttillverkningen samt en gedigen samling pengar, silverprylar, en uppsattning vapen och flaggor som anvants under kolonialtiden, kranier osv.
Pa en grasplatta mellan muséets byggnader stod en kor utlanningar och sjong tillsammans med nagra lokala formagor, och hyggligt paffa blev vi nar de drog till med en Evert Taube-lat. De var med andra orda fran sverige och turnerade runt under nagra veckor i SA. Kul grej=)
Nar vi fyllt varat informationsbehov om mynterier drog jag & Anna ivag for att finna en "kraterlagun" nagra mil utanfor staden.
Tids nog fann vi den och kan konstatera att dess vatten ar helt kanon, helt ratt temperatur.
Dock ska man halla sig till kanten eftersom det i centret kan uppsta "whirlpools". Har tydligen gatt at en del folk som i onyktert tillstand tavlat i att forst komma till andra sidan. Farlig lek..
30/12 Dags for gruvan!!
Fick klader, hjalmar o stovlar och drog sedan ivag med minibussen upp mot gruvorna. Stannade till en bit innan for att kopa gavor at arbetarna, och gavor ar cocablad, cigaretter och sprangdeg med tillbehor. Ett sant paket kostade en tjuga.
Innan vi tog oss an att ga in i berget halsade vi pa ett par tanter som jobbade utanfor med att knacka stenar i forvantan om metaller. Nagon av dem hade jobbat med det i over trettio ar, och var nu 79ar. Hon fick visst nagon slags pension men den var tydligen obetydlig, och sedan har de lite av installningen att "jag ar frisk och da jobbar jag". Pengarna de far ut av det racker val till nagon soppskal o lite annat. Kyckling var visst i dyraste laget, och det ar bland det billigaste man kan kopa har..
Nog med det var det dags att nota pa hjalmarna och spendera bransle i de 50-60ar gamla spritlamporna vi fick lana. Trots aldern fungerade de flesta som de skulle, och aven hjalmarna holl mattet, det bekraftades atskilliga ganger i de vanligtvis mellan 1-2meter hoga gangarna. Nar man gar eller halvt kryper fram dar slas man av att folkets ryggar inte annat kan an att vara slitna efter ett par ars passerande.
Dock ar det nog inte varst att ta sig runt dar, utan sjalva arbetet de utfor, att i timtal hugga med hammare pa sina jarn, ar nog det mest pafrestande. Och monotona. Men det som sliter mest pa arbetarna i langden ar nog de giftiga amnena som finns i luften, bl a asbest, som kommer fram i stora mangder efter de sprangt dynamit.
Allt detta gor att de flesta som borjar i gruvan dor eller ar svart sjuka inom tio ar.
Ocksa kan namnas den morka dodssiffran, under tre hundra ar har atta miljoner personer dott dar(!!).
Och jag ville inte bli en av dom sa jag tackade nej till det fina arbetserbjudandet jag fick av en "veteran".
Utanfor gruvan hade vi kvar en bit sprangdeg och varan guide var inte sen pa att ordna en fin liten bomb at oss. Nar den var klar och han fjuttat pa forsokte han ge den till oss som en "julklapp!", men nar vi inte ville ha den tog han sitt fornuft till fanga och knallade flitigt ivag till en klippa och placerade den dar.
Blev en fin small.
Vill ni ha receptet till ikvall kan ni fa det:
Tag en avlang plastpase och fyll den med en halv dl "kulor". Knada degen och applicera stubinen, tryck ner degen i pasen och fyll pa med en halv dl kulor till. Knyt ihop pasen och fjutta pa, sedan har du en smallare och brattom!
Jattelajbans, guiden sa att den sakerligen skulle fungera bra pa "Swiss bank", som han sa.
Naval, nu vet jag att smallare blivit forbjudet i Sverige sa raketer far val duga. Har tyvarr inget bra recept, far val ta o besoka nagon misilfabrik=).
Sa sa, det har aret har lidit mot sitt slut precis som sa manga andra, och rullar de inte pa snabbare allteftersom? Tycker det verkar som det.
2003 2003, vad ska under detta ske?
Har det nagot vettigt att ge?
-Det far vi se-
Far onska er alla trogna dagbokslasare ett riktigt hojdaraktigt GOTT NYTT AR!
/Thomas!.=)
|